-

Mer än en månad sen skrev jag mitt senaste inlägg. Hade ingen aning om att jag helt plötsligt skulle sluta blogga i två månader.

Så mycket händer men samtidigt så lite. Jag vet inte vad jag ska svara på frågan "hur mår du?" längre. 

Jag har börjat gå hos en psykoterapeut. Har haft ett möte med honom hittills och han verkar rätt bra. Hade inte tänkt mig att jag skulle ha en manlig psykolog innan, tog bara för givet att det skulle vara en tjej av någon anledning.

Han frågade en massa och bad mig att beskriva mig själv och jag satt och tänkte i en bra stund, bollade möjligheter i mitt huvud, visste inte vad jag skulle säga. Hur mycket kan man säga?

Det slutade med att jag frågade honom vad han ville höra och han skrattade och sa att det inte spelade någon roll, att han mest ville veta saker om mig.

Hur mycket ska man berätta för någon under första tillfället?

Jag har haft 4 olika psykologer/terapeuter inom de två senaste månaderna och alla har fått reda på personliga grejer om mig och jag vet inte om det känns otryggt eller bra att de vet vad jag har för problem.

Jag tror inte att jag nämnt detta i tidigare inlägg (förlåt om jag har) men jaja, saksamma.

Ibland händer det saker mellan två personer som gör stämningen väldigt spänd emellan dem, och det hände med mig och min skolsköterska för någon månad/månader (?) sedan.

Hon skulle kolla min rygg för jag har skolios, och hon bad mig ta av mig tröjan. Jag trodde jag skulle få panik där och då, för att visa mig utan tröja för någon annan än mina närmsta vänner är liksom lite uteslutet för mig.

Jag gjorde det ändå och efter en stund lutar hon sig fram över min axel och säger i sin mest psykologaktiga röst

"Fanni.. Har du skurit dig på armarna?"

Va?! Du ska kolla på min rygg, jag är inte här för att diskutera om jag självskadar eller inte. Och vad ska jag säga?

Äeh, det var min kompis katt, hon är helt galen!

Var tvungen att berätta sanningen, men jag sa att jag fick hjälp och varenda gång jag ser henne i korridoren får jag ångest och vill mest springa därifrån.

Det var väl det för den här gången och förhoppningsvis blir det mer skrivande snart!

       i ett kallt och regnigt uppsala